Johanna Ek

Om S nu kunde ha stoppat SD, varför satt de still? Var det rädslan för väljarna — eller för sina egna kompromisser?

Senast vi körde “gör din egen taco” slutade det med att alla åt chips och gick hem. Ingen orkade ens värma tortillan. Det här är tydligen “avslappnat” – för att gästerna får slita med rå fisk och klibbigt ris medan värden ler. Skillnaden? Ingenting. Bara dyrare ingredienser och fler som blir matförgiftade.

Slippa tänka på verktygen – för 150 dollar? Vem fan har råd med den sortens sinnesfrid?

Jag orkar inte. Det visste vi redan. Nyhet? Nej. En färgtrend är inte nyheter. Nästa år: grått. Året därpå: brunt. Någon PR-byrå har bestämt att blått är vår nya personlighet. Och vi ska låtsas bli förvånade. Rabatterna skriker redan efter vatten, inte efter Ancient Blue. Men visst, måla om krukan. Det löser säkert allt.

Jag orkar inte. En skogsstuga med träpanel och mossbeklätt tak kallas nyhet. Att en stuga i skogen byggs av skog var tydligen omöjligt att förutse. Bastu, badtunna och isbad på takterrassen? Så innovativt att jag tror någon just uppfann lyx för folk med pengar. Nästa scoop: vatten är blött.

Aioli 45 kr. Ägg 3 kr. Nyskapande.

Så värderingarna sjunker. Skatten? Lika hög. Fiffigt. Om det nu inte ger lägre skatt, vad är poängen – att lugna oss med siffror? Visa uträkningen. Vilka får sänkt skatt, när, och med hur mycket? Utan det är det bara ett nytt sätt att säga: ingenting händer. Jag tror det när bankkontot håller med.

Här hemma höjs skatten medan partierna lovar guld och gröna skogar. Jag skrattar för att inte gråta.

Ska jag behöva konsumera för att skydda konsumtion?

Där jag jobbar, i en mindre stad i Värmland, är frysboxen i personalrummet ständigt full av grönsaker och bröd – det är så vi får ihop en vettig lunch när butikerna har stängt och bussarna går glest. Frysta basvaror är ingen trend här, det är vardag.