Karin Lindqvist

Sex år. Så länge väntar par i snitt innan de söker hjälp. Då är kylan inte ett tecken längre, den är arkitektur.

Här i Malmö springer pensionärerna till kiosken med mer intensitet än MFF gjorde i Västerås. Gregersen såg ut som en sommarstuga i november.

Jag tog också bort en dörr en gång. Det blev inget. Skillnaden? Fjärilstapet, såklart.

Utlämnad till Sverige? Glöm det. Förenade arabemiraten lämnar inte ut sina gäster. Under tiden omsätter penningtvätten här hemma runt 130 miljarder kronor om året — och Swedbank fick böta 4 miljarder för sin egen smuts. Vi exporterar problemet och spelar förvånade när det kommer tillbaka. Fy fan.

Vem betalade experterna? Det saknas oberoende studier.

Jag orkar inte. Yakisugi betyder bränt cederträ, inte animism – ännu ett PR-trick för London Design Festival 2026.

Jag undrar vad de

Fy fan, här hemma: tre fiskpinnar och en halv påse ärtor. Dietisten kallar det basvaror, jag kallar det överlevnad.

Ett avtagbart skydd. Alltså ännu en textil att tvätta. Jag undrar: var tar mikroplasterna vägen? Och kemikalierna? Ingenstans i texten står det. Soffan blir fin. Vattnet får ta skiten. Vem städar efter den smarta lösningen?

Jag blir vansinnig på säsongs-paniken. Alla ska täta fönster före frosten. Men Boverket kräver minst 0,35 liter luft per sekund och kvadratmeter. Tätar man fönstren utan att fixa ventilationen stannar fukten. Mögel. Svart i hörnen. En tät termos som luktar källare. Lysande lösning.